please let me get what i want.



Det gör ont. Alldeles för ont. Vill springa härifrån och aldrig komma tillbaka men det finns inga vägar kvar. Hjärtat dunkar som en klocka i ett annat rum dit du inte har nyckeln. Varje blick, handslag, kram skjuter en på plats. Trodde jag kunde säga att jag orkar, men tror inte jag kan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0