lund/valborg

redo? jepp.

i'll try anything once

dova toner. nya tider.
There is a time when we all fail,
some people take it pretty well,
some take it all out on themselves,
some they just take it out on friends,
oh everybody plays the game,
and if you don't you're called insane.

on the road till the end of time

looking for love in a fucking trashcan.

bläää

uncertain times. uncertain times.

en dag

Dagen jag dog flöt iskalla blickar i luften. Regnvinden viskade om krossade drömmar och orörd hud. En sekund stannade världen upp för att sedan tillta i styrka.

-

kan inte vänta längre. fattar du det?

candlesticks and the way we se upon truth

oh bright world
you comfort we
you amaze in ways i cant imagine or even describe
there exist these moments where everything suddenly turns white
they are not moments of greatness nor do they involve any answers to the existence of life
still they're perfect, in their own way
a simple realisation
of the beauty we constantly forget
like a whisper which tells you it's ok.
just right now.
this tiny little second, it all makes sense somehow

oh boy.

trusting the machiney.
blessings of the soul.
pain and youth and hurt and flags of armor.
darkened illusions of something once known.
a story of condolence.
reeling
through
eternity
nothing.
but
you.

psychedelic.

psychedelic world. listen.

illusions never change.

Du var jag och jag var du och vi var alla tillsammans i gräs som kittlade våra lår. Någon gång ska vi dö sa du. Men ingen lyssnade för vi var redan så långt borta. Du pratade om framtiden som ett säkert kort och ni andra lyssnade med tindrande ögon. Jag trodde inte på drömmar längre. Det fanns en skillnad mellan tryggheten av ovisshet och ovissheten om tryggheten. Illusioner är vår enda näring sa jag till mig själv och trodde på det så innerligt. Men vi dör som flugor ändå. Sommaren var en lsd-tripp av nostalgi, den mest underligaste känsla, som skänker melankoli, förväntansfullhet och sorg. Inget blir någonsin sig likt. Ingenting blir någonsin som de fuktiga rastplatserna, inget blir någonsin som kycklingnudlar på ett gult överkast, ingenting blir någonsin som skrindan i solnedgång, ingenting blir någonsin som Uggla i baksätet med dissiga åkrar, ingenting blir någonsin som kaffe i en hammock, aldrig någonsin som paddelturer på en augustiblank sjö. Men, det är fint ändå. För jag har det där det räknas, och aldrig kommer det försvinna och ingen kan någonsin förstå hur tacksam jag är för det. Ni kan i alla fall aldrig ta ifrån mig det. Minnen skapar oss, på gott och ont. Finns ni inte där, finns ni inte alls. sorry to say.

tunes.

spellista till er. jeppjepp.

je ne sais pas.

kom fram och säg i won't hurt you och du får mig på ett vingslag.
låt mig gå bland graffitigator i berlin i soldis. snälla låt mig.
kunde nog dricka te för all framtid.
lyssnas på cures lullaby och åka tåg genom sverige i sommareftermiddagar
om du ser mig som en drömmare så sluta retas.

RSS 2.0