abstrakt akrobatik

Den bästa tiden på dygnet är sex på morgonen. Världen sover, ändå tvingas man upp. Jag uppskattar tysthet mer och mer. Och livet känns inte likadant olika tider på dygnet. Olika ljus framkallar olika perspektiv på skit och icke-skit. Fristäder är min enda tillflykt, faktiska eller inte. Jag dör och kommer tillbaka till livet på 3 sekunder. Pålitlighet är en bristvara. HUr blev det så?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0